Att få en bedömning på sin hund - hundutställning

((Sorry I´m not ready with the translation yet))

Lär hunden att stå

Hunden skall stå under bedömningen. Därför skall du självklart träna på det också. Det är bra att börja med det redan när hunden är valp, om du redan då vet att du vill ställa ut hunden. Att få en hund att sitta är lätt, att få den att stå är svårare. En del raser bedöms dessutom stående på ett bord. Har du en hund av sådan ras måste du träna hunden på det också. Hunden skall ju röra sig, en del domare vill att ni springer i en triangel, en del i en cirkel. I båda fallen vill domaren se hunden i trav. Tempot skall inte vara för högt utan anpassat så att hunden rör sig lätt och ledigt utan stressa eller spänna sig. Det är ingen hastighetstävling! Hunden skall alltid springa på din vänstra sida.

Många klubbar har också så kallad ringträning som du kan gå på för att få hjälp. Det brukar också finnas särskilda "handler"-kurser att gå på.

Du bör köpa ett så kallat utställningskoppel som är litet tunnare och kortare än ett vanligt. Det gör det lättare att kontrollera hunden och stör inte så mycket som exempelvis en vanlig halslänk. Det kostar inte särskilt mycket och brukar finnas att köpa på utställningsplatsen eller hos din Zoo-handlare.

Före utställningen:

Utställningarna annonseras ut i SKKs tidning Hundsport eller i din specialklubbs tidning. I annonsen för utställningen står alltid datum och plats för utställningen, vilken domare som dömer samt när anmälan senast skall vara inskickad och betalad. Oftast finns också en kontaktperson som du kan ringa om du har något att fråga om.

Beställ anmälningsblanketter i tid. Leveranstiden är cirka 7-10 dagar. De beställs kostnadsfritt från Svenska Kennelklubbens ordertelefon 08-795 30 45 eller via e-post info@skk.se

Där kan du också beställa SKKs utställningsbestämmelser som kan vara bra att läsa i förväg. Det finns också en broschyr som heter "På utställning" som är mycket bra.

Fyll i anmälningsblanketten noga, se till att alla uppgifter finns med. Skicka in anmälningsblanketten i tid. Poststämpeln gäller.

Betala i tid. Om du är osäker på något, ring till den kontaktperson som angivits i annonsen för utställningen.

Ungefär tio dagar före utställningen får du en nummerlapp, en vägbeskrivning och annan information med posten. Informationen innehåller allmänna förhållningorder samt uppgifter om när du skall vara på plats. Ett bra tips är att ta med alla papper till utställningen tillsammans med vaccinationsintyget som alltid skall visas upp.

Dagen före utställningen

Titta på vägbeskrivningen till utställningen, hur lång tid tar det att åka dit? Packa: PM:et om utställningen, nummerlappen du fått, vägbeskrivning och vaccinationsintyg. Har du en "pälsras" kom ihåg att packa ner borstar, kammar med mera. Liggunderlag, vattenskål, godis och utställningskoppel skall med. Ta med en säkerhetsnål att sätta fast nummerlappen med. Särskilda nummerlappshållare finns oftast att köpa på utställningen. Lägg fram de kläder du valt och ställ fram de bekväma skorna.
Har du en bur till hunden, ta med den. Det är skönt för hunden att få vara i fred och koppla av på ett ställe där den känner sig hemma.

Utställningsdagen

Åk i god tid.
Rasta hunden ordentligt när du kommer fram. Det är inte särskilt roligt om den gör ifrån sig i utställningsringen. Hitta, om det är möjligt, ett ställe inte allt för långt ifrån den ring ni skall vara i, där ni kan få vara litet i fred. Hunden kan annars bli väldigt trött av att hålla reda på allt som händer runt om krig er om den är ovan.

Slutligen: Kom ihåg att ha kul! Det är inte blodigt allvar

Utställning - bedömning

På exteriörutställning bedöms just hundens exteriör. Domaren tittar på hundens kroppsbyggnad, rörelser och specifika rasdetaljer.

Varje ras har en egen rasstandard som bland annat beskriver hur hunden ska se ut. Det är kanske inte så att varje ras för den oinvigde ser ut att vara särdeles "vacker", men hundens förträfflighet exteriörmässigt bedöms utifrån hur väl den överensstämmer med just rasens standard.

Priser och band

Samtliga hundar utom valpar, veteraner och champions får ett så kallat kvalitetspris som kan vara 1, 2, 3 eller O. Priset KEP kan också förekomma.

1:a pris ger ett rött band och betyder att hunden är "av mycket god typ och ett mycket gott avelsresultat".

2:a pris ger ett blått band och betyder att hunden är "av god typ och ett gott avelsresultat".

3:e pris ger ett gult band och betyder att hunden är " av godtagbar typ och ett godtagbart avelsresultat".

0 (noll) pris ger ett grått band och betyder att hunden är: "otypisk". Kan tilldelas hund som genom aggressivitet eller rädsla avvisar kontakt. Tilldelas också den hund som är exteriört otypisk eller har för sin ras diskvalificerande fel.

KEP ger ett brunt band och betyder "Kan Ej Prisbelönas" och ges om domaren inte anser sig kunna rättvist bedöma hundens kvalitet. Anledningarna kan vara flera, hunden kan vara halt, så nytrimmad att pälskvalitén inte kan bedömas eller helt enkelt visar upp sig så dåligt att domaren inte har en möjlighet bedöma den.

På utställning bedöms varje ras av en auktoriserad domare. För att bli auktoriserad att döma en viss ras måste man som domare vara utbildad på rasen och man får avlägga ett auktorisationsprov innan man får möjlighet att bedöma rasen "på riktigt". Först utser domaren bästa hane och bästa tik i varje ras. De två tävlar sedan mot varandra där vinnaren blir BIR (Bäst i rasen) och den andra hunden blir BIM (Bäst i motsatt kön).

BIR-hunden tävlar därefter mot andra BIR-vinnare i samma rasgrupp (se förteckning nedan) och vinnaren av gruppen blir BIG (Bäst i gruppen).

I varje rasgrupp placeras fem hundar och vinnarna i varje grupp möts i den stora finaltävlingen som heter Best in Show. Hunden som vinner denna tävling blir alltså BIS (Best in show) och således utställningens vackraste hund.

Det arrangeras många utställningar under året. Arrangörer kan vara såväl hundklubbar och föreningar. Det finns två olika typer av officiella utställningar, nationell och internationell. Den enda skillnaden är att på internationella utställningar delas det förutom certifikat även ut CACIB, vilket är ett internationellt certifikat som kan leda till titeln internationell utställningschampion (INTUCH).

Dessutom arrangeras inofficiella utställningar. Här behöver domaren som dömer inte vara auktoriserad på rasen och det delas inte ut några cert eller CACIB. Resultaten från inofficiella utställningar registreras inte heller.

Observera att hund på en och samma utställning får anmälas i endast en(1) klass(undantaget avels- och uppfödarklass). Ålder beräknas så att hunden skall ha uppnått för klassen bestämd ålder dagen före utställningen. Vid två-dagarsutställningar skall åldern beräknas från dagen före den första utställningsdagen.

Svenskt championat
För att erhålla titeln Svensk Utställningschampion måste hunden vara 24 månader och ha erhållit minst ett certifikat efter 24 månaders ålder - detta gäller för alla raser.

Hundar under 24 månader äger liksom tidigare rätt att erövra obegränsat antal certifikat.

Hundar som tävlar i juniorklass eller veteranklass kan inte tävla om CACIB. Däremot kan de som nu konkurrera om Bäst i Rasen.

SKK:s utställningsbestämmelser kan rekvireras i sin helhet från SKKs kansli och finns även på SKKs hemsida http://www.skk.se

§ 4 Oacceptalt beteende
Denna paragraf är ny och innefattar följande text:

"Hundar som under utställning, prov eller tävling uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar skall avvisas från utställnings-/provområdet.

Särskild rapporteringsskyldighet för domare och funktionärer
Tjänstgörande domare och funktionär är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK rapportera då hund under utställning, prov eller tävling visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget.
Exempel på funktionär är: bestyrelse, kommissarie, tjänstgörande veterinär, prov- eller tävlingsledare, ringsekreterare samt figurant vid prov."

Följande rasgrupper finns:

Grupp 1 Vall-, Boskaps och Herdehundar
Grupp 2 Schnauzer, Pinscher, Molosser, Bergs- och Sennenhundar
Grupp 3 Terrier
Grupp 4 Taxar
Grupp 5 Spetsar och raser av urhundstyp
Grupp 6 Drivande, Sök- och Spårhundar
Grupp 7 Stående fågelhundar
Grupp 8 Stötande, Apporterande och Vattenhundar
Grupp 9 Sällskapshundar
Grupp 10 Vinthundar

Varför dömer domaren så?

Svenska och Nordiska domare är välutbildade. Innan de auktoriseras, det vill säga godkänns att döma på officiella utställningar, går de igenom en lång utbildning. I Sverige skall domaren först bli godkänd i skrivningar i anatomi samt bedömningsteknik för att sedan gå en veckas preparandkurs. Den avslutas med en "uppdömning". Efter att uppdömningen godkänts skall domaren genomgå tre godkända elevtjänstgöringar samt två godkända aspirantjänstgöringar för varje ras i sin grundutbildning. Slutligen blir han eller hon auktoriserad. En domare får i sin grundutbildning ha högst fem raser.

Övriga Nordiska länder har liknande system. I andra länder varierar utbildningen och auktoriseringen av domare.

Varje domares "bibel" är rasstandarden. Varje ras har en standard som är utformad i rasens hemland. Den Internationella Hundorganisationen FCI ger varje standard ett nummer.

Sverige är hemland för bland annat västgötaspetsen, hamiltonstövaren, gotlandsstövaren, drevern, jämthunden. Det innebär att den standard som fastställs av Svenska Kennelklubben för dessa raser är den som gäller och skall användas i hela världen. Självklart betyder det också att vi i Sverige inte får ändra på standarden för raser från andra länder.

Standarden anger helheten
Standarden börjar oftast med en kort historik över rasen och fortsätter sedan med det användningsområde rasen är framavlad för. Sedan följer helhetsintryck, huvud med detaljer, skuldror bröstkorg och så vidare. Den avslutas med vad som räknas som fel inom just den rasen. I vissa standarder graderas felen. Standarderna är skrivna olika. En del är väldigt detaljerade, andra mer allmänt hållna. En del är nästan poetiska medan andra är mera konkreta.

Självklart innehåller standarden inte bara vad som är fel och mindre bra, utan också vad som är önskvärt och bra. Man kan säga att standarden beskriver rasens "idealhund". När domaren bedömer din hund jämför han eller hon den med rasstandarden och sätter kvalitetspriset på din hund efter den.

Olika ideal, men samma bedömning
Bedömer man då alla hundar på samma sätt? I princip ja, standarden avgör. Men självklart är det skillnad mellan att bedöma en brukshund som till exempel Schäfer och en liten sällskaps hund som Pudel.

Alla domare dömer efter samma standard men ändå inte likadant. Det beror på att, inom ramen för standarden, bedömer domarna olika detaljer individuellt. Domarens erfarenheter och "domarens fria skön" spelar stor roll. Med det menas att domaren, inom rasstandardens ramar, har rätt att "tycka själv".

En domare från rasens hemland som ägt och fött upp en ras under lång tid kan med fog kallas rasspecialist. Han eller hon kan bedöma rasen på ett litet annat sätt än en "allrounder", det vill säga en domare som är auktoriserad att döma alla hundraser.

Självklart skall inte större avvikelser vad det gäller pris förekomma, men kom ihåg att din hund kan vara i mer eller mindre god form olika dagar. Ena utställning är den kanske i full päls och toppkondition, nästa kanske den är litet mager.

Även hundens humör spelar in. Ena dagen kan den tycka att visa upp sig är världens roligaste sysselsättning, nästa kan den tycka att hundutställningar är "pest" och tydligt visa det.

Skall då inte en domare kunna se en bra hund även om den är ur päls, fet, på dåligt humör och dåligt visad av sin ägare? Självklart, men "dagsformen" spelar roll i prissättningen. När domaren sedan har delat ut sina priser har han eller hon förstapristagarna kvar. Fem skall placeras. Här är det självklart konkurens och det gäller att hunden visar sig bra för att den skall ha en chans att vinna. Även här spelar domarens personliga smak en roll, även om det naturligtvis är likheten med rasstandardens "idealhund" som avgör.

Slutligen, kom ihåg att domaren inte är mer än en människa. precis som du och jag har han eller hon mycket bra eller mindre bra dagar. Även om det går dåligt på en utställning så kan det gå superbra på nästa, så ge inte upp, det är bara att ta nya tag!!

Lycka till!!

Här är en länk till en sida som klargör en hel del om hur det går till på utställning: Hundutställningen